Konsten att osynliggöra

I tisdags hade jag (heders-)uppdraget att fråga ut Mian Lodalen på en författarkväll i Bollnäs Bibliotek. När jag har gjort sånt förr har jag antingen känt den utfrågade eller publiken, här var det idel nytt folk. Och lite surrealistiskt kändes det att placera en frikyrkopastor och kristdemokrat bredvid Mian Lodalen. "Det är väl ingen blåsning" undrade hon innan. "Nä, det hoppas jag verkligen inte. Och vem är det som ska bli blåst i så fall" svarade jag. Så vi höll båda tummarna och det gick bra, det var kul, och ingen i publiken reste sig och gick i förväg (mitt mått på succé=alla stannar till slutet).
Surrealismen infann sig i Ljusnan dagen efter. Inte ett spår, inte en kvarts cicero om att någon annan än den gästande författaren varit på scenen. Som Kerstin, min Pennspetsmentor, sa, det är som om Mian dels medverkade på den utfrågningen som vi alla var på, och dels höll ett föredrag vid något annat tillfälle, kanske på eftermiddagen. I så fall hoppas jag att hon fick dubbla arvoden!!!
Skrev ett elakt och ironiskt brev till journalisten på Ljusnan, men fick fel mejladress så det gick inte iväg. Så det kommer här i stället.

Hej Ann-Catrin Wickbers!
Tack för din artikel om författarkvällen på Bollnäs bibliotek. Det var intressant att läsa om Mian Lodalens föredrag.
Ett tag trodde jag att du skrev om den utfrågning som jag ledde, men jag förstår nu att det finns minst två parallella verkligheter. En kom i Ljusnan, och en annan rymde även mig som medverkande.
Jag utgår alltså från att detta är ett medvetet journalistiskt grepp som jag kan prova på i min egen yrkesutövning - efter 23 år i tidningsbranschen kan jag behöva förnya mig.
Vänliga hälsningar
Erika Cyrillus, Edsbyn
elev på Skrivarlinjen Bollnäs Folkhögskola
och pastor i Svenska Missionskyrkan
och politiker (kd)
samt SJF- medlem och journalist sedan 1984

Andra fäktade lite mot väderkvarnarna, som malde ur sig inte en rättelse men en kompletterande notis.

För att till sist anknyta till själva saken, så var detta ett skolexempel på osynliggörande av föraktade och politiskt inkorrekta minoriteter: gifta kvinnor, ickesocialister, frikyrkomedlemmar, you name it ...