Kyrktuppens kackel

Rösta på Budbäraren

2009-10-09T12:58:00.002+02:00

onsdag 14 oktober kl 12 kommer min låt Budbäraren upp på svt.se/webbjokern. Rösta på den om du tycker att den är bra.

Gäsp

2009-09-01T08:41:00.002+02:00

Är i Vindeln och tittar på spindeln
som kryper på tröskeln
och det kan jag inte rimma på

Färdigflyttad

2009-08-03T14:44:00.000+02:00

Jojo men, nu bor jag, nu bor vi, i Gävle.

Gulliga ungar

2009-02-15T20:22:00.003+01:00

Det är inte jag som är galen i familjen, barnen har också drabbats. Paula har gjort en musikvideo med Valter som frontfigur. Titta och njut!
Jag har en mängd vackra tyger till salu. De får inte plats i lägenheten vi flyttar till. Vill du köpa?

Säljes

2009-02-12T12:57:00.000+01:00

Tandborste, lätt begagnad, säljes på grund av allergi. Grön.

Böcker jag läst

2009-01-16T21:57:00.003+01:00

... nyligen:
En halv gul sol (kursbok) - roligt att den katolske prästen Fader Damien finns i boken, för den ende nigerian jag känner är ibon fader Damien. Präst i Gävle.
Världens mått (kursbok) - tar spjärn mot ekvatorn och polerna. Hittar allt utom livets mening där emellan.
Händelser vid vatten (kursbok) - uschbok. Ekman skriver ruskigheter. Josef i brunnen var bara början.
Ödehuset. Recenserade. Fick bra kritik - ska skriva längre artikel för webben och såga lite mer.
KHS årsbok Skillnader. Det mesta i den. Spretigt, somt intressant och somt inte.

Samt 1/4 av svensk litteraturhistoria av Göran Hägg. Mycket skojig, undrar om han slarvar som i en annan samling ... Det visade sig att han INTE hade hum om handlingen i Terese Raquin.

Vill ha: Boken om "sanningen om Gömda".
Vill inte ha: förkylningsviruset som slagit ner bopålarna i mina andningsorgan.

Summa Summarum

2009-01-03T13:21:00.002+01:00

Inte mindre än tre exemplar av Provins nr 3/2008 har jag fått i brevlådan. Kul och tankeväckande texter på temat Kiruna och SVARTA HÅL.
Ingenstans i magasinet hittar jag Sonja Åkessons dikt, som förstås borde nämnas. Fast alla är kanske lika bekanta med raderna som jag?

Jag stirrar ... (från 1973)

"Jag stirrar in i det svarta hålet.
Vilket jävla svart hål?
Jag stirrar in i det svarta hålet.
Vilket jävla förbannat svart hål?
Jag stirrar in i det svarta hålet.
Vilket då svart hål?
Jag stirrar in i det svarta
hålet."

Själv har jag summerat 2008: Spännande utveckling av arbetslivet (nästan ett karriärkliv att gå och bli chefredaktör, bara sådär). Ett barn flyttat hemifrån. Många timmar på tåg, då jag slutat skriva och börjat slappa. Pratar med maken via Facebook. På teve i fem minuter. Bidrag i nykterhetsantologi (Nykterhet i rörelse, Sober förlag) och recept i tjock bakbok (Påtår, Libris förlag). Dissad av fem förlag när det gällde det manus jag jobbat med i två år. Tack för det! Samt en massa nya skrivprojekt på gång.
2009 blir något helt annat. Fast inget nytt under solen.

Pyttepytte

2008-12-10T17:22:00.001+01:00

Vi var och tittade på de nybyggda lägenheterna i Edsbyn. Mycket skrik för lite ull, kan man sammanfatta. Vardagsrum med kokvrå, inget kök. Eller, om man vill se det annorlunda, enkelt utrustat kök med stor yta. Men inget vardagsrum.
Sovrummen var ståplats, nästan.

Småbrottslig prosapolis

2008-12-06T16:28:00.004+01:00

Prosapolisen i dn.se/bok är kul att läsa. De har sågat Paulo Coelho och Camilla Läckberg, två grymt överskattade författare som jag bara läst en titel vardera av, samt någon för mig helt okänd författare.
Pinsamheter som avslöjas hör dock även till själva prosapolisens språkvård. Eller, vad betyder ordet gränslar?
"Man kan möjligen föreställa sig hur flugorna ljudligt smaskar, sväljer och rapar medan de gränslar den döde i Läckbergs roman, men då har man sedan länge lämnat den suggestion man förväntar sig av en realistisk deckare för något annat."
Någon som vet?
Eventuellt är det grenslar som avses.
Eller så är det ett metaskämt om att Läckberg och henns förlagsredaktörer inte kan stava. Heller.
För övrigt har jag hört att de bestselljande författare som väljer Piratförlaget bland annat gör det för att detta förlag INTE använder sig av förlagsredaktörer. Alltså, är man tillräckligt framgångsrik kan man unna sig att INTE låta någon peta in rättelser i texten.
Smart!?!

Från Askersund till Östersund

2008-11-21T15:41:00.003+01:00

Nu äntligen har boken kommit! Inte min egen, men den om min farfar. Kolla Kulturnyheterna för mer information. Eller läs i Nya Wermlands Tidningen, min egen lilla pappa skymtar också där!
Denna årets julklapp (jag vet att årets julklapp är en upplevelse, boken hör definitivt till den kategorin) kan man köpa i välsorterade bokhandlar för dryga femhundralappen.
Att jag inte skrivit här på länge beror bland annat på att jag bloggar på så många andra ställen. Budbäraren; redaktionens köpfasteblogg, en anonym sak, och så ska man kolla alla mejllådor och Facebook. Rent eländigt. Jag bara längtar efter att datasamhället ska drabbas av en försenad millenniebugg så att jag kan börja leva på riktigt.
Jag måste också få en kväll över så jag kan göra praliner till Ann-Charlotte Nyman.

Billigt - fynd eller slöseri med pengar

2008-10-09T20:30:00.002+02:00

Såg just på Ovanåkers kommuns hemsida att de säljer villatomter i Edsbyn och Alfta för 1 krona styck. Man kanske skulle passa på att köpa en bunt - de kan ju öka i värde. Skulle de sjunka är det ju ingen större förlust.
Eller så är det det. Finanskrisen kanske leder till en gigantisk deflation i stället för inflation. Det vore ju kul. Som omväxling. Då kanske jag förlorar en förmögenhet om jag köper tio tomter för tio spänn och inte får dem sålda.
Antagligen är jag bara för trött för att räkna. Just nu har jag i alla fall räknat ut att jag behöver åka från jobbet för att sova ett antal timmar. Har ungefär en miljon småvirus för mycket i kroppen, i synnerhet i hals och näsa.
Och inte har de betalat en spänn styck för tomträtterna heller. Annars vore jag ju förmögen.

Sunday tears

2008-09-28T10:09:00.003+02:00

I går fick jag en burk lingonsylt som tack för medverkan på en konferens. Jag lyckades också sälja 2 ex av mina böcker. Resten kom hem i en plastkasse.
Alla böckerna är förstörda av lingonsylt. 1200 spänn i sjön. Man gråter en skvätt, och tänker att sånt händer ju rätt ofta mig. Gråter lite till.
Finns ändå ingen som vill köpa.

Bor bra med bokplats

2008-09-19T21:03:00.004+02:00

Oj, en hel månad har det gått sedan jag sist skrev här. Jag är i alla fall ordentligt inloggad på Johannelund i Uppsala, har hängt upp lila gardiner för en av de beige väggarna och pyntat på i övrigt också. I går kväll när jag kom till J-lund stod ett gäng blivande präster och hängde utanför - och när de såg mig traska dit ropade de HEJ och av Malin fick jag en VÄLKOMMEN HEM-kram.
Sånt värmer även dygnet efter. Eftervärme, som det heter.
Satt i dag och pratade med ett tvåmeters c-kommunalråd, men inte Björn Mårtensson utan Daniel från Säffle. I vart fall kom jag att tänka på min egen kommun och surfade in. Att de två punkthusen är nästan klara har jag ju sett utifrån, men nu fanns både bilder och ritningar på kommunens hemsida. O vad glad jag är att vi inte köade för en fyra där. Den är ju bara 81 kvm. Jag har bott i en lagom stor TREA som var på 82. Dessutom, kolla själv, det finns ingen plats för böcker. Vi som har säkert nio löpmeter bokhyllor. Ska man lagra böckerna på balkongen, har de tänkt? Nä, huvva. Sovrummen är ju mindre än ett enmans fjälltält.
Men de har kanske tänkt att hyra ut till de småvuxna människor som tvåvåningstågen mellan Gävle och Linköping är ritade för. Sponsored by Märklin.

Gubben har varit på tre bandymatcher de senaste två dygnen. Champions Cup i Arenan. I morgon kanske han bjuder mig på en match. Hoppas jag. Fick ett födelsedagskuvert från Mamma, det ska också öppnas i morgon.
---- ja du fattar, jag fyller år i morgon. Hipp hipp hurra!

Johannelund

2008-08-16T20:31:00.003+02:00

... -s Teologiska Högskolas elevhem är det självklara boendet för en EFS-are, om hon själv får välja. Så bra känns det nu. Ska bara få dit lila gardiner och lakan och tvål och handduk.

Lästips!

2008-08-16T20:16:00.002+02:00

Denna sommar då jag gjort väldigt lite alls, har det inte heller blivit så mycket nyttig läsning. Men tre böcker har jag försökt ta mig igenom.
1. Inger Alvén: Ur kackerlackornas levnad. Faktiskt för första gången, den finns som billig pocket. Förstår varför den hör till måste-titlarna. En djup tragedi så väl beskriven. Mycket Moskitkusten över den, och då snackar jag inte om filmen utan om Paul Theroux bok. Gillar i och för sig inte den möjliga förklaringen till att svinet i boken blev ett svin (missionärsföräldrar) eftersom jag känner så många trevliga missionärsbarn. Men boken är en läsvärd klassiker!
2. Liftarens guide till galaxen, samlingsvolymen. Jag läste en gång i världen de två och en halv första. Det var nytt, fräscht och helt vanvettigt kul satir. Kanske är tjockisen för tung att ge sig i kast med i värsta högsommarhettan. Noterar dock att Thomas Tidholm gjort en bra översättning. Men ger upp efter sjuttio sidor.
3. Vattenbärerskan, av Anita Salomonsson. Poetisk prosa av bästa västerbottniskt slag om ett kvinnoöde för inte särskilt länge sedan. Boken är ganska ny, köp en egen i stället för att låna. Du kommer att stryka under, vända tillbaka, suga på karamellerna.
(Förresten läste jag också på nån tågresa en deckare/thriller av Helene Tursten, En man med litet ansikte. Jag bryr mig inte om att ge något omdöme här.)

Nytt pörte i lärdomssätet

2008-08-13T17:46:00.003+02:00

I dag har jag skaffat mig ett nytt boende i Uppsala, det fjärde i ordningen sedan jag började på Budbäraren. Studentrum på korridor - det fina i kråksången är att det både är nära Petras lägenhet (ca 500 meter) och billigare än något annat.
Så förutsättningarna att jobba är goda. Varför sitter jag och bloggar i stället för att jobba? Kanske för att jag börjar bli lite hungrig :-)

Har man inte jobb så skaffar man

2008-08-10T21:01:00.003+02:00

Hela helgen har jag tänkt komma igång i hög fart med att fortsätta 15-spelet med våra rum. Nu är det mesta av Paulas grejer på plats i hennes våning (men jag orkar inte gå upp för att se om hon uppfyllt löftet att städa). Valters prylar är i hennes gamla rum, så gott som allt. Gamla fyller-i-böcker fick jag lägga i pappersinsamlingen, och tre kassar leksaker ska till second hand. Alltså var det äntligen dags för mina arbetsrumssaker, de som har med skrivande att göra, att komma upp två våningar till mitt nya arbetsrum. I gamla rummet ska jag bara ha hobby-sy-måla-prylar, så där som det var tänkt från början.

De hyllor som ratats från nyfina köket var nerburna också, nu var det alltså äntligen dags att bära upp böcker och snygghyllorna i björk. De två smala sektionerna lyckades vi baxa upp utan alltför stora besvär. Men sedan - den mittersta sektionen är tre gånger en smal. Hur 17 fick flyttgubbarna den på plats för fem år sedan? Det är minimal takhöjd, och vi måste vrida möbeln 90 grader för att kunna lägga den ner. Sedan lägga på högkant - formatet är ungefär som en 120-resårmadrass. Jätteskojigt att försöka få ut och upp. Se skissen nedan.

Utanför Leifs arbetsrum tog vi till släggan, det vill säga hammare och skruvdragare. Isär med beståndsdelarna så mycket som möjligt. Nubb från ryggen sprätte över hela hallen. Mellanväggar brakade och rasade. Men vi fick loss så pass mycket att resten gick att bära upp i trappen. Nu ligger brakveden i mitt nya ofina arbetsrum, det är en dag i morgon också och då ska jag få ihop den. Fast eftersom det är arbetsdag måste jag börja med arbetet eller hyllan tidigt som ottan.

Petra på bal

2008-08-07T10:09:00.003+02:00

Känns som om varannat inlägg är positivt och varannat gnäll. Här kommer veckans plus: En bild från studentbalen på Kilafors. Petra var som ordförande i studentkåren självskriven värdinna.

Dessutom kom hon in på sökt utbildning, börjar på Uppsala Universitet om några veckor. Omåttligt stolt mamma!!!

Foto: Ina Olars

Därför undviker jag Växbo Krog

2008-08-03T07:41:00.004+02:00

Det tog dryga veckan att återhämta sig och sammanfatta argumenten. Vad jag hade sett fram emot som en god kvällsmåltid med familjen urartade till något sämre än hamburgerställena men fyra gånger dyrare. Kvalitet får kosta, och omväxling är bra - men trots allt vet man på förhands hur en Maxburgare eller en Big Mac, ackompanjerad av doften av härsken frityrolja, landar i magen. Oddsen för en lyxkrog på bystan är mycket svårare att beräkna. I synnerhet som barnen har specialkrav.
Alltnog, maken hade per telefon i förhand kollat barnmenyn på Växbo Krog. Pannbiff med potatis eller pannkaka. Perfekt, sonen äter båda delarna.
Ha! När vi började bläddra in den lin-stylade menyn (handgjort papper är svårbläddrat, inget att rekommendera) var pannbiffen plötsligt förvandlad till köttfärsbiff. Sonen tvekade. Men å andra sidan var pannkakan lika hastigt en hälsoversion i form av grahamspannkaka. Vilken fascist sätter upp något sånt på en BARNmeny?
Med två mil till närmaste alternativa restaurang valde vi efter familjeråd ändå köttfärsbiff. Utan sås. Utan grönsaker. Utan allt utom kokt potatis. Den liknade INTE pannbiff, utan mer övergödda köttbullar. Naturligtvis supertorra. Potatisen var varmhållen så länge att om jag tappat en på golvet hade den studsat än. Mer gummi än stärkelse.
Det enda som min nioåring åt var vaniljglass - tre valnötsstora kulor. Direkt efter maten sprang han till hantverksbutiken och köpte en glass till.
Dottern tog också köttfärsbiff, eftersom hon vet vad grahamsmjöl är. Hon gillar brunsås, men det som serverades liknade mer diskvatten från stekpannan. Eftersom hon är försiktig med grönsaker kollades noga tillbehören. Tomaterna avbeställdes.
Själv tog jag lax. Glömde att upplysa om att jag inte tål rå lök - sånt brukar man inte behöva säga till om på restauranger med ambitioner.
Grönsakerna på min tallrik var marinerade i rå lök. Såsen bestod till lika delar av filmjölk och finhackad gräslök. Det enda som alltså gick att äta var laxbiten, som jag dränkte i citronsaft för att inte få torrskador i munnen (potatisen var lika gummiaktig som den Valter fick). Laxen var god, till formen intill förvillelse lik de laxfilébitar man kan köpa styckfrysta.
Min man tycker att allt som kostar 125 spänn är jättegott, så hans laxportion ska jag inte uttala mig om.
Men sammanfattningsvis var vi pinsamt hungriga och 500 spänn fattigare när vi åkte därifrån. Hur Växbo Krog kunde få så högt betyg i hälsingetidningarnas test är gåtfullt. Jag tänker då aldrig mer äta där.

På landet kan man roa sig!

2008-08-01T08:41:00.002+02:00

I går kväll åkte hela familjen till schtaaatojl och de flesta av oss satt kvar i bilen medan Leif tryckte igång guldtvätten. Där satt vi alltså och körde Vikingarnas "Mitt eget blue Hawaii" på hög volym medan vattenmassorna sprutade och vågorna översköljde bilen. Så roar man sig i Edsbyn.
Sedan luktade det plötsligt "gävle kommun", ruttna ägg eller nåt. Jag tror att det är något fel på mackens tvättanläggning.
Vi skulle kanske åkt på kobingo i stället.

Stolt hemarbetare

2008-07-23T14:53:00.005+02:00

Semestern har också inneburit att fixa till det hus som vi nu trots allt bor i. Städningen får vänta några dar, jag ska i väg och jobba ett dygn. Men piffigt i övrigt vill jag mena att det blir: Nya färger i köket (vårgul-grön, skåpluckeljusblå och falukorvsrosa!) och en helt ny accentfärg (cerise!) i vardagsrummet. Håll tillgodo!

Min småländska resa

2008-07-23T14:46:00.002+02:00

Det är inte lätt att ta en bra bild med lånad kamera, pajade knän, noll koll på autofokus och två klängande barn som får hela Fagerviken att luta. Detta skulle alltså vara en läcker bild från veckan i Timmernabben. EFS-konferens, sol och glädje i Jesus!

Varje kväll gudstjänst med lovsång, predikan och förbön enligt sommarkonferensens vision: En lågkyrklig, karismatisk familjevänlig gemenskap.

Glad som en lärka!

2008-06-11T18:29:00.002+02:00

Katolskt Magasin hade i juninumret en recension av Som sand i ökenvinden.
OCH jag ska få ännu ett bidrag publicerat i Provins.
Jubel i mitt hjärta!
Jag fick i dag också beskedet att jag har kommit in på Pennspetsen för ännu ett läsår. Så tydligen anses jag inte vara en helt fullfjädrad författare ännu.
Det är trots allt häftigare att få texter tryckta på papper, än att slänga ut dem så här i cyberrymden. Chansen att någon ska läsa är antagligen också större.

Så nu är jag glad som en lärka!

Här i Kyrkans Hus i Uppsala (där jag jobbar) säljs det fotbollar i entrén. En arbetskamrat gav mig ett skäl att kanske köpa en, om det står "Svenska kyrkan" på bollen: Man kan sparka på den när man blir arg på kyrkan.
Nackdelar: Det kostar pengar, energi och man kanske missar sparken och skadar sig. Eller så blir det en fullträff som knockar någon närstående person.
För övrigt sk-er jag fullständigt i fotboll. Trots att Lagerbäck har tränat Kilafors och en av målgörarna i går kväll kommer från Söderhamn.

För övrigt såg jag en död fågel utanför jobbet i förrgår kväll. Se min andra blogg!

svt.se suger fett

2008-05-25T08:32:00.004+02:00

Det var några år sedan svt.se rosades för bästa hemsida. I går var de tistlar värda.
Vad är naturligast att vilja ha inför Eurovision-finalen? En lista med dem som tävlar! Både min make och jag letade som galningar, men se nån sån lista stod inte att finna. Allt jag fick upp var en sida med videos på alla låtar, stora play-fönster och en halvtimmes scrollande om jag skulle se hela listan.
Ska det vara så? Va? Va?
Vi lyckades i alla fall rösta på England (dottern) och Israel (jag).
Slutsatser så här dan efter:

Information är bäst i tidningar.
Fel låt vann.
Det var anständigare kläder förr.
Scenen var två ton färglampor för mycket, dödade flera låtar helt.
Musik är bäst på radio.
Eftersom 90% av låtarna lät likadant kan man låta bli både att titta och lyssna.

Konsum i Edsbyn säljer inte mild naturell yoghurt. Däremot har de 30 sockrade och smaksatta produkter. Ungefär så kändes tv-sändningen utan Sannas Empty Room.

Gubbsjuk kamratpost

2008-05-18T09:34:00.002+02:00

Familjens alla åldrar bänkade sig i går kväll igen framför Glasklart i Svt1. Än en gång bevisade Ola Lindholm att han inte klarar av att hålla programmet på rätt köl.
Att Talang 2008 i Fyran är späckat med svordomar och könsskämt långt bortanför lämplighetsnivå har aldrig förvånat mig - fyran är för tevetablån vad Aftonbladet är för journalistiken. Populistiskt.
Men Ola Lindholm, till "vardags" chefredaktör för Bonnierägda Kamratposten och en av min dotters kompisar på "KP-webben" tycker tydligen att det är viktigt att släppa loss när han kommer in i tevestudion. Han framstår mest som en gubbsjuk 38-åring. Detta passar inte ettan prime time. Vi vill ha ett underhållningsprogram som höjer sig till barnens nivå.

Sekunden efter att segraren är korad slår sonen av teven och vi leker scharader hemma. Temat är "personer". Jag föreställer framgångsrikt Jultomten (säck och klappar), Paris Hilton (solbrillor och fyllekörning), Kitty i Bobster (rosa hår & högklackat) samt Vanheden i Jönsonligan. Åttaåringen gör en figur som pekar argt på alla. Elvaåringen och hennes kompis lyckas efter många ledtrådar lista ut att det är Jan Björklund, skolminister och folkpartiledare. *LOL*

Mycket mission i Halmstad

2008-05-03T07:25:00.002+02:00

Nu sitter jag på ett hotellrum och skriver medan ungarna ännu snusar i sängarna bakom mig. Har för tredje dagen i rad misslyckats med att ta mig upp på jobb-bloggen för att rapportera från EFS årskonferens i stadens sporthall. Kommer att tänka på en liten barnbok som Verbum gav ut för kanske tio år sedan. Stor-Satan i helvetet får en rapport från ytan, och upptäcker att hans insatser inte behövs i samma utsträckning längre. Människan har nämligen uppfunnit datorn, och allting strular för egen maskin, så att säga.
Vare hur det vill med strulande datorer, den här bloggen funkar alltså men inte Cyrillus Bloggar under www.efs.nu - för tillfället.
Från Halmstad vill jag mest ha sagt att det är lika illa som alla andra ställen när det ösregnar, men vårligt fagert och trevligt när solen skiner. EFS-arna är goa, fromma och missionsvilliga. Det handlar inte bara om att sätta fötter på pengar. Det handlar om att vara rörd av Jesus och brinna för att andra också ska beröras av Livets Herre.
Budbärarens reporter och fotograf jobbar också för högtryck, jag ser framför mig ett välmatat majnummer. Nu vaknar småfolket och det är frukostdags.

Postmoderna upplevelser

2008-04-25T08:52:00.004+02:00

Gick på bio härom kvällen. Jag har i år lyckats pricka in de tre sämsta svenska filmerna, om man får tro den eniga kritikerskaran. Har alltså tidigare avnjutit Arn och Morgan Pålsson. I onsdags var det dags för Angel.
Jag var helt ensam i biosalongen. Bara det är ju en speciell upplevelse. Man kan krångla och byta plats och spilla popcorn utan att någon klagar. Till och med sitta med hög hatt.
Känslan var: Det är SOM HEMMA FAST PÅ BIO.
Filmen hade varit bättre om Angels man skjutit henne på slutet. Den hade också varit bättre om Rolf Lassgård inte låtit helt packad filmen igenom. Den hade också varit bättre om rockstjärnorna varit musikaliska och i 30-40-årsåldern i stället för 60+. Fast allt det där vet ni, för ni har väl redan varit och sett filmen?
Till de postmoderna upplevelserna den här veckan hör också http://www.slutet.se/
Plöjde "Flyga drake", definitivt bra bok. Älsklingsreplik från den afghanska pappan:
- Det finns bara tre män: USA, Storbritannien och Israel. Resten är kärringar.
Själv fick jag bra kritik för "Som sand i ökenvinden" i Världen idag. Sålt en (1) bok. Kolla http://www.vulkan.se/

Arga chefredaktörer

2008-04-11T12:27:00.002+02:00

Lite pinsamt att två så bra människor som Elisabet Sandlund och Carin Stenström ska bråka via sina tidningar.
Här är en lista på vad jag tror att de är överens om:

Emanuel Karlsten skriver som han själv tycker, inte som Dagen tycker
Sexuella relationer mellan vuxna som är nära släkt (förälder-barn eller syskon-syskon) är inte okej, ens när det sker frivilligt
De två kristna dagstidningarna Världen idag och Dagen har sina existensberättigande genom att inte vara lika i allt
Erika är beskäftig och lägger sig i :-)

En god kristen påpekar fel och brister på ett kärleksfullt och konstruktivt sätt, inte för att riva ner utan för att bygga upp. Där är vi alla på nybörjarstadiet.

Tjuvlyssnat!

2008-02-27T20:38:00.002+01:00

Det här är bara så roligt och alldeles sant. Jag åkte tunnelbana i Stockholm i går, och 2 dagisfröknar med x antal barn satt i närheten. Den äldre fröken invandrare, med rikt ordförråd och en ambition att konversera sin kollega på vuxennivå. Den yngre fröken blond, och, tja - blond.
- Bokrean startade i dag!
- Jaså, på Åhléns?
- Njae, det är ju rea hos alla bokhandlare.
- Jaha. Fast jag har redan två böcker.

Officiell blogg, men hur?

2008-02-23T19:07:00.003+01:00

Jag har fixat en alldeles egen officiell blogg på Budbärarens hemsida. Men det är en helt ny och gåtfull teknik bakom den hemsidan, tekniska gåtor är tyvärr inte min starkaste sida det heller. Så efter stilfull start tog det nio dagar till nästa inlägg.
Men jag lovar att komma igen nästa vecka! När webbmastern slutat wabba och jag har tid att lära mig vibba och pinga etcetera.
Bloggämnen är som hårstrån i badvattnet. Man ser dem tydligt men så fort man börjar jaga efter dem glider de liksom undan. Därför är A och O i mitt framtida bloggande att behärska tekniken så att jag kan knipa fast i - vad det nu är - rent reflexmässigt.
Sa jag förresten att jag fick bra kritik för ena boken i Aftonbladet för en vecka sedan? [lycklig min]
Andreas Holmberg skrev om min andra bok på efs idag.
Varför blir du inte nyfiken och loggar in som medlem på vulkan för att köpa dem?

Livet när det är som bäst

2008-02-15T17:03:00.002+01:00

... även om det då är strävsamt, som det står i Bibeln.

Aftonbladet har i dag en artikel om Vulkan.se, och om mig skriver Inga-Lina Lindqvist:
"På Vulkan.se har Erika Cyrillus publicerat flera manus. Hon är missionspastor och chefredaktör på Budbäraren. Skriva kan hon. Vacker prosa av klassiskt svenskt snitt. Vad är det som gör att hon väljer nätet framför låt oss säga Verbum där hon fått böcker utgivna tidigare? Känsla av frihet, kanske?"

Tusen tack, Irene som ringde och tipsade. (Irene är en vacker kvinna som också går Pennspetsen på Bollnäs fhsk och har skrivit 180 sidor på ett jättespännande manus. Keep up the good work!)

För övrigt har jag "sjukt mycket" att göra, men det är friska arbetsuppgifter. Som - att förstå alla nya datorprogram och magiska inloggningar som krävs för att jobba i Kyrkans Hus. Som - att etablera relationer till 20 nya arbetskamrater och tjogtals i nätverket runt jobbet. Som - att inte kvadda de gamla relationerna. Som - att göra nästa nummer av Budbäraren. Lurar väldigt på vad ledaren ska handla om.

Gävle kommun

2008-02-01T20:20:00.001+01:00

... med en doft av Skutskär.

Kolla in filmen som ska ta Gävle till Kulturhuvudstad 2014 - strunt i teater, musik, performance, ljus, dikt. Nu är det lukter som gäller!!!
Inte illa?

Elvärme och elände

2008-02-01T14:29:00.000+01:00

I går kväll var jag "mitt emellan två jobb" som det heter. Tyvärr inte mer än cirka 16 timmar. Men dem fyllde jag med hemfärd från Uppsala och nattsömn.
Lite för spännande var det att stiga in i huset, hem ljuva hem, och känna att det luktade bränt någonstans. En soffa stod tätt intill ett el-element och ungen i soffan var för snuvig för att upptäcka nåt. Smält plast under möbeltyget och elegant beläggning på elementet när jag drog undan soffan. Vi sparade el genom att stänga av värmen i det rummet, men kompenserade med köksfläkten på full fart.
Tack gode Gud att det inte hann börja brinna!
Av detta borde jag knåpa ihop någon läcker liknelse om att hellre glöda för evangelium än att smälta, eller nåt, men det är mer än jag förmår.
DÄREMOT har jag börjat på Budbäraren i dag! Och snart, snart ska jag börja blogga där "på riktigt". Finns ju en hel del att kommentera. Som uteslutningen av Åke Green ur IOGT-NTO (tacka vet jag Blåbandsrörelsen).
För övrigt har Petra åkt till Uppsala.

Min man då?

2008-01-22T20:01:00.000+01:00

Leif undrar varför jag aldrig skriver vad han gör.
Så alla som undrar, när ni än undrar: Leif jobbar. Och jobbar. Och jobbar.
Utom när han förirrar sig till sovrummet och faller i dvala.

(Faktiskt är han helt normal. Han äter och pratar och kramas emellanåt!)

Strävsamheter

2008-01-22T19:54:00.000+01:00

Som ännu ett bevis för hur strävsamma och kreativa barn jag satt till världen, ska jag här delge Valters på fri hand byggda lego-Mario. Han har lärt sig tricket genom att rita pixlade bilder i stor förstoring på Paint. Mycket tjusigt!

I dag var han förresten med storasyster Petra på gymnasiet några timmar, när hon gick runt och låste. OCH tittade på Youtube på elevkårens dator, avslöjade han till Petras förtrytelse. Hon ägnar sig för övrigt åt sitt hyperseriösa projektarbete "Den politiska bilden av förorten". Ska bli mycket spännande att ta del av slutrapporten - hennes foton från Skärholmen är jätteläckra.

Framtidshoppet

2008-01-19T17:23:00.000+01:00

Min dotter vann en tävling på nätet, om vem som kunde sätta fast flest klädnypor i ansiktet.

Och den generationen är det som ska ta över världen. Jag vet inte om jag kan sova lugnt på nätterna längre :-)

Vad har jag sagt egentligen?

2008-01-15T11:23:00.000+01:00

I arkivet på FC-basen Skutan har jag 106 gamla predikomanus. I datorn finns ungefär 30 till. Kanske man borde ... men vem är intresserad av en gammal postilla? Det som sades för fem år sedan är så otroligt daterat. Nå, om jag bryter benet hör en genomgång av förkunnelsen till "todo"-listan. Där finns också projekt som att läsa allt av Shakespeare (har det i bokhyllan, klarat av 5% hittills), allt av Strindberg (ligger bättre till, 50%) och klistra alla gamla bilder in i fotoalbum. Det sista kräver nog en komplicerad fraktur med lång konvalecens. Just nu flyter foton omkring på minst sex ställen i huset.
I går firade vi 1. Leifs födelsedag och 2. vår förlovningsdag.
Nu ska vi ägna en långlunch åt att åka till Runemo och uppvakta Gunnar Mering, min gamla kollega. I övrigt är denna vecka proppad av skrivjobb och andra uppgifter. Bland annat ska jag ha ett paper om Selma Lagerlöfs "Löwenskiöldska ringen" klart i morgon - övrigt är affärshemligheter tills det publiceras.
Mot blomsterhandeln!

Uppsala tor för fyrtionde gången

2008-01-12T12:15:00.000+01:00

Så fort man har lärt sig tidtabellerna utantill, så ändras de. Nu har SJ satt in X2000 mellan (Ljusdal)Bollnäs och Stockholm. Borde ju innebära stora fördelar för morgonsega pendlare som är rädda att sova förbi bytena. Men icke, tåget går inte på morgonen utan först på förmiddagen. Och vad var det bra för?
Misstänker att SJ vill bevisa att hälsingarna inte alls är intresserade av snabbtåg till Stockholm.

Nu kan det talas ut i klarspråk: 1 februari börjar jag som chefredaktör på Budbäraren. Har "firat" med prinsessbakelse på Krokanen i Bollnäs (vilket får mig att meditera över de olika innebörderna i uttrycket "suger fett") och köpt fler brokiga kläder från Gudrun.
Förväntar mig i den allmänna glädjeyran att bli inbjuden till Facebook-gruppen Läckra chefredaktörer. Det har ännu inte hänt.

Många har gratulerat, och det märks att vänner har man inte efter åsiktsgemenskap utan för något som är mycket större. Tid, geografi och åsikter i all ära, man kan glida i sär av olika skäl, men sann vänskap återfinner man.

Dagens vackra bibelvers: Tänk inte på min ungdoms synder och på mina överträdelser, utan tänk på mig efter din nåd, för din godhets skull, HERRE. (Ps 25:7, Folkbibeln)

Stolt men inte nöjd

2008-01-08T14:54:00.000+01:00

Mona Sahlins slogan passar bra att återanvända för att beskriva känslorna, då jag ser att jag blivit toppnyhet i Dagen. Fast de missade att jag bytt kyrkotillhörighet, vilket skarpögda Facebookare som Andreas H redan kunnat konstatera.
I alla fall känns det också som innan berg- och dalbanan drar igång - mest roligt och lite spännande. Och så vet man att det blir tvärtom den där bråkdelen av en sekund då vagnen är högst upp på krönet och snart störtar neråt ... Man kastat ut i en delvis okänd värld, och förlitar sig på mäktigare krafter än den egna förmågan.
Vad det gäller? Kolla här!

Gott Nytt!

2008-01-01T20:58:00.000+01:00

2008 började med att jag gick hem och la mig och familjen efter en trevlig nyårsmiddag hos Rolf och Maggan. Sov till strax efter 8 på morgonen, när jag gick upp för att läsa klart en roman mumlade Leif att klockan bara var 6. Vilket tillät honom att ligga kvar som dom andra drönarna. Ungarna har vridit klockan tre timmar fel under jullovet, nu börjar kampen att vrida den rätt.
En annan jullovseffekt är att Valter tillbringat många timmar med att spela julklappsspelet SUPER MARIO GALAXY. Efter tre dagar hade han klarat slutstriden med Bowser, efter en vecka har han över hundra stjärnor (jag antar att 120 är max, som i Super Mario 64). Snacka om att man blir åksjuk av att titta på detta spel där allting snurrar och vrider och vänder på sig. Jag fick på nåder prova, tog mig en kvart att komma till den nivån som ungen klarar på 30 sekunder.
Hur som helst, nytt år innebär nya möjligheter. En del av dem avslöjas här allt eftersom läsarna hör av sig och undrar.
För en vecka sedan tyckte jag att Facebook var det mest ute som fanns 2007. Nu är hela årtalet passé. Internet är fortfarande blanka ark och vita kritor. Vad händer runt hörnet?

Fulgran

2007-12-21T18:27:00.000+01:00

Den här bilden skickade jag till VästerbottensKuriren i tävling om årets (fulaste) gran. Har den också som skrivbordsunderlägg på datorn. Det blir lite rörigt med alla 40 ikoner ovanpå, men jag lovar att fulare blir det inte. Annandag Jul senast ska jag byta skrivbordsbild. Vanligtvis ligger där någon av SvD:s serier, Slitz (som är preciss som min tonårsdotter) eller Baby Blues, som också känns ganska realistisk fast när det gäller de yngre barnen. - Eller, det var innan de skaffade en bebis till för det lärer vi ICKE åstadkomma.

God Jul!

Nu ska du passa på!

2007-12-21T09:22:00.000+01:00

Köp mina böcker från vulkan.se
Rachav är en långnovell
Som sand i ökenvinden är en kortroman
Bli först med att läsa och recensera!!!

GOD JUL!

Provinsiell wow-känsla

2007-12-19T16:56:00.000+01:00

Idag när det bara är fem dagar kvar till christmas-psychotime, damp äntligen årets sista nummer av Provins ner i brevlådan. Gissa vem som fått med en novell!?!?!
Iiiiiihhhhh (=blondinskrik av lycka)
Gack alltså till biblioteket och låna tidskriften Provins nr 4-06.
Nu ska vi äta en extremt improviserad rätt: Burkskinka och couscous. Undrar hur det smakar?
Tack Lions Edsbyn för efterrätten: Frukt frukt och frukt! Dadlar dessutom.

Tomten lugnar ner sig

2007-12-18T16:17:00.000+01:00

Om du väntar till efter jul, så kan du köpa mina böcker MED SIDNUMRERING.
Kanske värt att vänta några dagar på?

Unge på YouTube

2007-12-17T21:17:00.000+01:00

Jag tycker att hon i vit blus är bekant. Lokalen ser ut som elevkårsexpeditionen på Voxnadalens gymnasium. Annars förstår jag så lite som möjligt.
http://youtube.com/watch?v=PNt9p4m6XuM

Första delen i triologin finns också att köpa

2007-12-15T12:14:00.000+01:00

Hela morgonen, medan Paula och hennes systerdöttrar sov discodansen av sig och Valter spelade Super Mario och Leif pratade i radion, har jag redigerat långnovellen Rachav. Den är att se som första delen i en triologi (med fyra delar) där Som sand i ökenvinden är del två. Ett litet tips för dig som vill läsa dem i rätt ordning.

Men först måste du ta dig till Vulkan.se och KÖPA mina böcker!!!

Köp min roman!

2007-12-11T13:10:00.000+01:00

Nu måste du absolut kolla in Som sand i ökenvinden och köpa den för ca 155 kronor på vulkan.se - en hemsida som ibland funkar, ibland inte. Sök bland romaner om du inte får fram min bok på en gång.

Hittills har jag sålt 1 exemplar.
Till min man.
(Egentligen var det jag som köpte den i hans namn.)
((Det är väl sånt bloggar är till för - att bekänna sånt som man inte alls behövde berätta.))

Mera köttfusk

2007-12-06T15:38:00.000+01:00

Alla vi som inte längre planerar köttfärssås till pastan (för nu vet vi varför köttfärsen stinker surt trots att det är fem dagar kvar på datumet), kan trösta oss med följande anekdot ur Erikas liv.
Tid: Bustidigt 1980-tal
Plats: Domus i Solna Centrum
Där stod jag i godan ro och skivade upp skinka och ost till griniga kunder. Men bakom kulisserna tvättade två av mina arbetskamrater korv.
- T V Ä T T A D E ?
Jorå. De rökta, goa korvarna som inte gått åt i julruschen hade liksom möglat till i sina vakuumförpackningar. Charkchefen visste att hans chef skulle surna till om han såg 500 kilo korv i soporna. Därför skars plasten upp (och kunde gömmas i torrsoporna) och sedan tvättades möglet bort.
"Det sitter ju bara utanpå skinnet, så det går visst att äta."
När de hade torkat korvarna lades de i delikatessdisken för lösviktsförsäljning. Nytt datum: Tre månader senare.
Preskriptionstiden för brott mot livsmedelslagen är två år. Om mögelkorvarna förkortade någons liv vet jag däremot inte.
Vill ni veta hur vi tinade kycklingen som skulle grillas...?
Nähä.
I alla fall kan jag säga att det enda JAG köper i lösvikt är ost.
Bon apetit!

Proppmätt på intryck

2007-12-01T11:10:00.000+01:00

Det var en välbehövlig nyhets- och it-fasta under nio dagar i Katalonien. Läste Hamlet och En midsommarnattsdröm (översättning från 1861) och associerade genast en av resekamraterna med repliken: Upp flyger orden, tanken stilla står. Ord utan tanke aldrig himlen når.
Gäller väl en massa tanklöst pratande och bedjande över huvud taget.
Men om du vet vem som säger det och vem det gäller, kan du väl göra en kommentar här! Bland rätta förslag lottar jag ut hemgjorda praliner.
Jag ska så småningom lägga in någon representativ bild, men de är nu 20 meter från datorn i ett fickminne.
Har i alla fall återvänt till detta bekanta kaos som är familjeliv och villa och ARBETE och förväntningar och - ja visst ja, i morgon första advent. Nu ska jag masa mig i väg och köpa årets julduk. Kanske någon stjärna åker upp i fönstret också. Annars får vi tindra själva.

Packad!

2007-11-18T11:13:00.000+01:00

och klar! Fast sedan såg jag att det är max 15 kilo + max 10 kilo. Måste stuva om alla vätskor och väskor. Säkert en timmes jobb till.
VARFÖR? Tänker inte ens stryka en blus i förväg. Allt är skrynkligt och en del t o m smutsigt. Y3 åker också med.
Nu läll - Monells here I go!

Gnarp here I come!

2007-11-14T18:52:00.000+01:00

På lördag bär det av till Gnarp, för första och kanske sista gången. Men vem vet, om vinterkräksjukan håller i sig i norra Hälsingland kanske jag ändrar planerna.
För dagen därpå ska jag till Monells i Katalonien! Och det tänker jag liksom inte missa. Skrivarkursen ska kryssa omkring i de spanska (katalanska) bergen och titta på spansk (katalansk) kultur och göra lite skrivövningar och förhoppningsvis softa ganska mycket.
En och annan miljöbild kanske dyker upp i ett helt annat väderstreck i pågående romanskrivning. Och så ska det bli rep. till tidningen.
På senare tid har jag läst:
Sandbarnet
Tove Jansson ord bild liv
Könskriget
Gösta och genusordningen
Livet med den helige Ande
Från IX till V
& telefonräkningen
bland annat.
Har skickat iväg manus till tre tävlingar. Håll tummarna!
Och ett kapitel till en fackbok. Hoppas att pröjset kommer före jul.
Nu ska jag mest fokusera på min kära väninna i Ikonion. Ambition: Utgivning 23/9 2008. Sökes: skrivtid och villigt förlag.

Konsten att osynliggöra

2007-11-09T08:30:00.000+01:00

I tisdags hade jag (heders-)uppdraget att fråga ut Mian Lodalen på en författarkväll i Bollnäs Bibliotek. När jag har gjort sånt förr har jag antingen känt den utfrågade eller publiken, här var det idel nytt folk. Och lite surrealistiskt kändes det att placera en frikyrkopastor och kristdemokrat bredvid Mian Lodalen. "Det är väl ingen blåsning" undrade hon innan. "Nä, det hoppas jag verkligen inte. Och vem är det som ska bli blåst i så fall" svarade jag. Så vi höll båda tummarna och det gick bra, det var kul, och ingen i publiken reste sig och gick i förväg (mitt mått på succé=alla stannar till slutet).
Surrealismen infann sig i Ljusnan dagen efter. Inte ett spår, inte en kvarts cicero om att någon annan än den gästande författaren varit på scenen. Som Kerstin, min Pennspetsmentor, sa, det är som om Mian dels medverkade på den utfrågningen som vi alla var på, och dels höll ett föredrag vid något annat tillfälle, kanske på eftermiddagen. I så fall hoppas jag att hon fick dubbla arvoden!!!
Skrev ett elakt och ironiskt brev till journalisten på Ljusnan, men fick fel mejladress så det gick inte iväg. Så det kommer här i stället.

Hej Ann-Catrin Wickbers!
Tack för din artikel om författarkvällen på Bollnäs bibliotek. Det var intressant att läsa om Mian Lodalens föredrag.
Ett tag trodde jag att du skrev om den utfrågning som jag ledde, men jag förstår nu att det finns minst två parallella verkligheter. En kom i Ljusnan, och en annan rymde även mig som medverkande.
Jag utgår alltså från att detta är ett medvetet journalistiskt grepp som jag kan prova på i min egen yrkesutövning - efter 23 år i tidningsbranschen kan jag behöva förnya mig.
Vänliga hälsningar
Erika Cyrillus, Edsbyn
elev på Skrivarlinjen Bollnäs Folkhögskola
och pastor i Svenska Missionskyrkan
och politiker (kd)
samt SJF- medlem och journalist sedan 1984

Andra fäktade lite mot väderkvarnarna, som malde ur sig inte en rättelse men en kompletterande notis.

För att till sist anknyta till själva saken, så var detta ett skolexempel på osynliggörande av föraktade och politiskt inkorrekta minoriteter: gifta kvinnor, ickesocialister, frikyrkomedlemmar, you name it ...

Sagan om Super Mario och översvämningen

2007-11-08T17:25:00.000+01:00

Det finns en värld i himlen med massor av vatten. Och så börjar det läcka, och kommer ut en massa vatten. Först känner Mario bara en enda droppe, mitt på näsan. Så kommer det fler och fler droppar.
Kanske det regnar?
Men när han tittar upp är det rena skyfallet. Det ÖSER ner som ett vattenfall.
Varifrån kommer vattnet? Och vad ska hända med jorden? Mario har redan vatten upp över skorna.
Han måste ta sig upp i skyn för att hitta problemet. Han är ju rörmokare, så det ska bli en lätt match.
Hur ska han ta sig upp? Mario tänker tills han kommer på. Med hjälp av flud skulle han kunna spruta upp sig. Eller så får Mario hitta flyg-mössan. Just när Mario börjar tänka hör han Peach, Daisy och Luigi ropa på hjälp. Först ser Mario dem inte sedan såg han dem. De var uppe på Bowsers skepp.
Mario måste tänka mycket snabbt. Han kom på ett mycket bra sätt att komma till vattenvärlden. Han ska simma till sitt jobb och hitta röret som leder till vattenvärlden. Men det behövs rörmokeri för röret är trasigt.

Mario har bara 3 av 10 krafter och 3 av 100 liv. Nu har Mario lagat röret. Mario har vatten ända upp till näsan. Mario hoppar ner i röret. Nu är Mario i vatten-världen. Allt vatten är nere på marken. Mario ser ett annat rör som han hoppar ner i. Mario är i en mini-bana.
Musiken är den på Super Mario Sunshine mini-banorna. Mario ser röret som leder till Bowsers skepp längst bort. Mario gör banan enkelt och hoppar ner i röret. Mario går igenom hela skeppet, klarar av Bowser och tar stjärnan.

Mario befriar dem och går till vattenvärlden. Luigi tog sin dammsugare och blåste in vattnet i den sedan tog Mario jättesvampen och håller för läckan nere på marken Under tiden hittade Peach och Daisy delen som fattades. De provade att sätta fast den och den passade precis. Mario blev liten igen.
Mario har gjort det igen.

SLUT!!!

Författare: Valter Cyrillus Erika Cyrillus Paula Cyrillus

Äntligen!

2007-11-04T18:08:00.000+01:00

Det är nästan så att jag vill dra på mig en rosa träningsoverall och ropa. Jag hittade lösenordet som varit borta i nästan ett år.
Om någon annan jublar återstår att se, men nu är i vart fall bloggen igång igen. Jo jo.
Har jobbat som en igel sen sist, är fortf. på Världen idag och tusen sidoprojekt. Kommer med i nästa nummer av Provins med liten novell. Ska skriva ett kapitel till alkoholsociologisk bok som borde vara klart igår. Fick iväg ett par bidrag till Umeå2014:s novelltävling. Knåpar på med manus för Pennspetsen, Eva Mattsson synpunkterar.
Åsså finns jag på Facebook.
Å borde ha städat huset i helgen. Men har åtminstone tömt vattentunnan inför den här vintern.

Vinter i Norden

2007-01-13T10:06:00.000+01:00

I morse så mycket snö att vi (maken) skulle sopa gången. Då kom jag på att sist jag skulle sopa, i november typ, hade kvasten frusit fast i snömejan på trappen. Jag fick bara skaftet i handen. Nåja, snön smälte helt och jag glömde säga nåt. Så nu fick jag skamsen leta fram en annan piassava.
Var i Uppsala och lärde känna nya arbetsplatsen i veckan. Bodde på det otroligt charmiga gästhemmet som Samariterhemmet har. Mitt i stan. De tjocka stenväggarna stod emot nattstormen, men Banverkets ledningar gjorde tyvärr inte detsamma. Kaos och krångel på vägen hem (och alltid är det någon vänthall som ockuperas av en psykotisk gaphals vilket trycker ut oss andra i vind och kyla, jag börjar bli trött på hela den grejen).
Högarna med ogjorda projekt byter plats i arbetsrummet hemma. Märkligt att det aldrig sjunker undan.
Det bästa med att snön kommit, är att nu går det att spåra vargarna i byn. Om det nu är vargar. Det är lättare att bestämma vad man ska tycka och göra när man vet om det man tror är sant. :-)

Gästerna har gått...

2007-01-04T18:10:00.000+01:00

Från 22 till 26 december var Anna-Lena, Calle och Hannah här. Vi hade jättetrevligt tillsammans, och jag lärde mig en hel del nytt om J-rockers. Julen firades rejält. Jag fick bland annat presentkort på tofflor, nattlinne, en almanacka och ett kärleksbrev.
Den 27 kom Siri och Linda, och lättade upp stämningen samtidigt som vi fyllde magarna ännu mer. Hm, +2,5 kilo.
De for dan före nyårsafton. På årets sista dag kom P-O, Anita, Chrille, Elin, Stefan, Jakob och Ina. Vi lekte Maffia, 4 i soffan och lite annat innan allt smällde av.

NU HAR JAG BÖRJAT ETT NYTT JOBB!!! Kolla in Världen idag om du vill se var.

Dan före dan före dopparedan

2006-12-22T13:23:00.000+01:00

För att spara tid återanvänder jag den text som också ingick i familjens julbrev.
Har du inte fått något? Du missade bland annat den stora rubriken och händelsen 2006:
ALLA HETER NU CYRILLUS.
Varje år är kanske som en labyrint. Och när man nått fram så väntar det ännu ett virrvarr av dagar och uppgifter som skall forceras. Här är i alla fall en sammanfattning av hur vi navigerade oss igenom 2006:
Leif har dragit ner lite på arbetstakten. Bandyintresset är lika starkt som tidigare. Vännerna i Edsbyn accepterar motvilligt att hans favoritlag nummer ett är Falu BS. Har inte åldrats en dag sen sist, men däremot lyckats gå ner 10 kilo (och lite till). Äter glass året runt.
Erika har skrivit ett par nykterhetshäften med de kryptiska namnen Den vita och Den blå. I övrigt har hon delat arbetstiden mellan betalda åsikter i Dagen och opublicerade skönlitterära verk. Lakrits.
Valter är ettagluttare med nybliven tandglugg. Har på en termin räknat ut fem matteböcker
men vill fortfarande inte äta mer än 1 sak i taget. Helst ostbågar.
Paula har under året läst mer än hon skrivit, vilket betyder stora mängder text sammantaget. Vann en dansmatta (duktig breakdansare) men gnider alltmer sällan på cellon. Gillar chips.
Petra har kämpat sig upp till den energipuckel som mitten av gymnasietiden utgör. Är lika ofta hos pojkvännen Johan i Alfta som på skolan. Gör shoppingraider till Stockholm, Gävle, Grekland och Spanien, leder astronomiklubb och inreder akvarium. Vingummi är bäst.
GOD JUL!

Intelligent Teknologi!

2006-12-16T15:53:00.000+01:00

Min datorn är för närvarande svårare att dra igång än min stulna cykel.
Ungarna opererar varandra för den svåra sjukdomen "SatchmoG51". Låter brittiskt, så fort man ser en nyhet från England så är det någon som ligger i en sjukhussäng.
För övrigt håller vi julstressen borta med ketchup i armhålan och "We will rock you" på dragspel.

Läslogg

2006-12-09T11:16:00.000+01:00

Senaste månaden har jag läst:
Amos Oz: Att känna en kvinna
Garvade oerhört åt Abes vrak men blir besviken när det tar 150 sidor att annonsera ett mysterium och 150 sidor att tala om att man inte tänker ge någon lösning på det.
Tomas Hägg: Den antika romanen
Yes! Det var inte bättre förr, men kul nog.
Nick Hornby: Fallhöjd
Fyra suicida typer som av en slump hindrar varandra att dö. Den katolska kvinnans tro var, tja, tvetydigt. Boken var sådär, feelbad feelgood.
Jeanette Winterson: Det finns annan frukt än apelsiner
Hmmm. Ännu en hemsk barndom i frikyrkomiljö. Mammamonstret fyller hela himlavalvet och pappafiguren har inte en enda replik. Välskrivet, men vi har läst det förut.
Joseph Conrad: Mörkrets hjärta
Bara för att Petra ville. Men den hör väl till en europeisk kanon? Mycket tidigt 1900-tal i skrivsättet (Doktor Glas, Döden i Venedig). Och hur sannolikt är det att en kille i lotusställning håller en fem timmars monolog om Kongofloden?

Ja, då återstår väl bara att göra saken bättre själv. Det är på gång.
Det är på gång.
Och så en irrelevant bild: Petra sommaren 2004. Just nu är hon på KDU-möte i huvudstaden.

Heldag!

2006-12-06T11:06:00.000+01:00

Kristdemokraternas landstingsgrupp hade i går en utbildningsdag från morgon till sen kväll. Mycket intressant om motiverande samtal (MI) och regionfrågan tack vare strukturerade partivänner. Själv bidrog jag kanske mest till förvirringen med mina sju förslag till motioner, frågor och interpellationer. Nåja, lite bra var det också.
Däremot undrar jag så här dagen efter om det egentligen kanske är en myt, att man tar upp vitaminer och nyttigheter mycket bättre när de förpackas i mycket fett och socker. Men gott var det.
Några brutala randanmärkningar till det 52-stjärniga etablissemanget utanför Sandviken, Högby Park Inn:
In stavas med ett "n" i Sverige.
Det är stressande med musik på toaletten, särskilt när det är så bra högtalare att det låter som orkestern står vid handfaten och spelar.
Det är stressande med rådjur som springer över vägen när man är på väg därifrån. Vildsvins-salladen var piffigt god, men nästa gång vill jag gärna äta rådjurssadel.
Jag hade värk både högt och lågt.
Fast det sista är inte Högbys fel, det dök snabbt upp lindrande värktabletter. Men det drar ändå ner slutpoängen.

Nåd och frid!

Tänd ett ljus ...

2006-12-01T14:05:00.000+01:00

"Det var en gång … då än jag hade
en drömvärld, skimrande och ljus
då ingen aning än mig sade
att den var dömd till att bli grus"

Signe Björnberg (Sigge Stark)

LIGHT morotskaka 25-30 bitar

2006-11-30T13:15:00.000+01:00

Ingredienser smet:
7,5 dl vetemjöl
4 dl strösocker
9-10 dl rivna morötter
8 ägg
3 tsk kanel
½ tsk kryddnejlika
1 tsk kardemumma
1 tsk ingefära
½ tsk muskot
3 tsk bakpulver
1 dl mjuka russin (blötlägg ev. 30 min)
2,5 dl kesella 1% fett

Glasyr:
300 g philadephia light eller extra light (kolla datum på paketet, är ofta gammalt i butiken!)
3 dl florsocker
Rivet skal från en citron eller en apelsin
1 msk saft – ” –
färsk citronmeliss (om det går att få tag på)

Gör så här:
1 Värm ugnen till 200 grader. Riv morötterna. Smörj och bröa en långpanna.
2 Blanda mjöl, socker, kryddor och bakpulver.
3 Vispa äggen i en stor bunke. Rör ner morötter, kesella och russin.
4 Rör ner blandningen med de torra ingredienserna. Häll smeten i långpannan.
5 Grädda i nedre delen av ugnen tills kakan är torr, 30-45 minuter. Prova med sticka.
6 Blanda till glasyren och bred över den avsvalnade kakan. Gör gärna ett vackert vågmönster med en gaffel. Ev. kan lite kanel pudras över.
7 Skär i bitar, minst 25 st. Dekorera varje bit med blad från citronmeliss. Förvara kallt. (Utan citronmelissen kan bitarna även frysas.)

Kakan innehåller 103 points = 3½ - 4 points per bit. Som jämförelse är en vanlig tårtbit två-tre gånger så energirik. Morötterna ger även fibrer!

Landstinget Gävleborg

2006-11-29T20:52:00.000+01:00

Fullmäktige i Bollnäs.
En surrealistisk föreställning i två akter med mellanliggande lunch.
Sämsta argumenten i regiondebatten var att vi måste tävla mot Stockholm, näst sämsta att vi måste tävla mot Kina. Inte så bra odds för X-koefficienten, va?
En debattpärla (s): Vi har ingenting att bidra med, därför att vi inte har något att erbjuda.
I dag fick jag ytterligare ett refuseringsbrev, men framgången mäts i att det var personligt skrivet och även innehöll en uppmuntran för vackert språk!!!

Bortsmält

2006-11-28T11:53:00.000+01:00

Hösten är en självdöd årstid
det stinker om höstkadavret

Debattpärlor

2006-11-28T08:36:00.000+01:00

Från fullmäktige i Ovanåker (jag var inte hemma förrän 23 i går kväll).
"Då får man stå där med handen i mössan och tigga."
"Nu faller alla frågetecknen på plats."
Ordföranden: "Var är jag någonstans?" Oppositionens gruppledare: "På kommunfullmäktige."

Äntligen hemma!

2006-11-27T11:01:00.000+01:00

Nära 300 mil med tåg på mindre än tio dagar, det inträder en viss mättnadskänsla. Men jag har upptäckt Storkyrkans hemlighet. När tåget söderifrån rullar in mot Stockholms central över Centralbron i mörkret, någonstans mellan Riddarholmen och Strömsborg, byter hela kyrktornet karaktär. Inte vet jag om det är min reströtthet eller fasadbelysningen som gör det, men tornet förvandlas till en glad medeltidsgubbe. DET ÄR SANT! Kolla själv!
Sedan kommer då frågan - är detta ett "tecken" på nåt? Flinar han åt mig, åt biskopen eller nån rolig historia som berättades för några sekler sedan?

Vad tror du?

Äntligen hemma

2006-11-19T18:02:00.000+01:00

Borta bra men hemma är verkligen BÄST. Gjorde en mellansvensk turné Edsbyn-Falun-Laxå-Lidköping-Skara-Stockholm-Bollnäs-Edsbyn. Det tog ett par dygn, varav en timme kan räknas som arbetstid. Men den var desto bättre.
Fick blixtrande värkattacker i skallen hela lördagen. MEN jag är TACKSAM för det bevisar att jag HAR ett huvud!!!
På bilden: En av dem som jag längtade efter. Fast just nu har han hockyfrilla och grimaserar inte. Vi ska gå och spela ett spel som han har gjort.

Lägg ner

2006-11-16T12:54:00.000+01:00

Vilket är lättast att lägga ner, dubbelmoralen eller Linda Skugge?

Visst har vi fina skåp? "Oriental IKEA".

Dagens modetips: Om vintage betyder att nåt ser gammalt ut och inte passar ihop i färg och stil med resten av kläderna, då har jag bara vintage i garderoben.

Synd om

2006-11-16T08:22:00.000+01:00

Tänker alltid de bästa tankarna i duschen. Först tänkte jag då hur synd det måste vara om alla stackars hästägare när deras hästar springer bort. Sen tänkte jag på vad en insändarskribent skrev i Ljusnan i går, om hur synd det är om alla riktiga lösspringande hanhundar som av misstag parar sig med rondellhundarna i trä, de får stickor i sina stackars ***. Och lite synd är det om dumma insändarskribenter och bloggare som inte förstår varför de bloggar.
När jag hade tänkt klart dök det upp en låt i skallen, så där retligt som ibland när det plåstrar sig fast toner hela dagen. Och värst var att jag inte kom på texten. Den börjar så här: Daa, da da da, dada daa, da da da-di daa ... Snälla, om du vet hur texten går kan du väl skriva det i kommentaren här.
Nä nu måste jag börja jobba.

Avskyvärt:

2006-11-15T16:43:00.000+01:00

vädret.
Vintern är liksom ett provisoriskt tillstånd. Det skulle aldrig falla mig in att kapitulera genom att köpa en vinterkappa.
Apropå växthuseffekten och alla larmrapporter senaste veckorna tycker jag att det skulle vara 6 månaders fängelse för tomgångskörning på ICAs parkering och utanför dagis och fritids. Lås in folk hela vintern, så kanske de kommer ut med lite bättre miljöinsikt sedan.

Borde, borde, borde

2006-11-14T10:50:00.000+01:00

Lätt att få ihop ledarstick, men det viktiga ämnet för huvudledaren glider undan. I stället poppar tusen andra borden upp. Tvättmaskinen, en kopp kaffe till, kolla om posten ha kommit, blogga lite.

Några länktips

2006-11-13T18:30:00.000+01:00

Måndag innebär nästan alltid pannkaka hos oss. Det är snärjigt mellan barnhämtning från fritids och lämning på kvällsaktiviteter. Hur ska alla orka, snabbmat som mättar är lösningen.
I dag har jag läst en recension som sågar en bok som tycker att prostitution är okej (länken försvann), ett kul debattinlägg där Bo Rothstein sågar svensk genusforskning, och en kortversion av Vilhelm Mobergs argument mot monarki.
Jag har längtat till onsdag (=skola) och tid att skriva för min egen skull. Men också skrivit vad jag tycker om Anders Borg på ett torg. Läs ledaren i Dagen i morgon.
Inte vet jag om länkarna funkar. Den här bloggen är ändå bara ett rop ut i öken.

Dagens bild är en gammal favorit. Camilla glömde skorna hemma. Men vad säger Charles?

Prassel i Bollnäs

2006-11-12T14:15:00.000+01:00

Lite väntsalsgodis på hemväg häromkvällen. MÅSTE ALLT PRASSLA SÅ j-a mycket, undrade en ganska indiskret man, på väg in i sitt eget slutna universum. Ojdå, min chilinötspåse och bänkgrannens Taragona var tydligen några decibel för mycket.
Alla blir förstås livrädda, skrikmannens psykos är inget skojigt alternativ till vår oförmåga att ge svar på tal. Tonårsflickor, fnittra tystare! Gubbe, bläddra ljudlöst! Par, pussa varandra utan störande friktion. Så får galningen vända sitt engagemang åt ett annat håll, så får vi andas igen.
Hans högljudda diskussion med kioskkillen är inte mindre störande för oss än godisprasslet var för honom. Men galningens allena var makten att sätta vars och ens gräns eller radera ut den.

Premiär!

2006-11-09T10:40:00.000+01:00

Hitlurad av Andreas Holmberg, nu måste jag skriva klokheter vareviga dag. Sånt som man annars skriver i sanden (eller i snön).

Bilden är ett år gammal, själv är jag 44.

Ni ska också få en titt på trädgården, i sommarskrud och vintertäcke. Planteringarna kommer att mogna rejält till nästa säsong. Det är grannarnas hus som syns i bakgrunden, men barnen är våra.

Varför kyrktupp? För att ibland klättrar jag för högt upp i tornet och kacklar ut över nejderna. Jag gillar prydnadstuppar. Särskilt kyrktuppar. Å trivs i kyrkan. Å kommer aldrig att "tige i församlingen".